Intervju: Robert Kronberg
Kå: Hur ser dina mål ut idag?
mitt stora mål handlar om självförverkligande, att nå min fulla potential som häcklöpare och då menar jag på 110 m häck. Målet är att springa på under 13.30s.
Kå: Hur ser din träning ut idag, samma som tidigare?
Jag tränar mycket mer kvalitativt idag jämfört med när jag var lite yngre. Detta för att jag har en mycket bra träningsgrund att stå på och när man blir äldre så tål inte kroppen lika mycket träning (med skador) så därför försöker jag effektivisera träningen istället. Jag tränar lika hårt som innan men på ett annat sätt helt enkelt!
Kå: Vet du som skiljer träningen åt från oss i Sverige mot Ryssland, USA och Kina?
Jag har tränat med några av de bästa amerikanska friidrottarna och den ända skillnaden är att de inte behöver köra lika mycket styrka som oss i europa! Deras genetik ger dem ett försprång som vi européer måste kompensera med max och explosiv styrka.
Sen tror jag att de tokdopar sig i de länderna. Tyvärr så ligger det djupt rotat i deras idrottskultur!
Kå: Du har varit nära toppen, vad krävs för att nå ända fram?
Passion och full hängivelse till uppgiften!
Kå: Bästa friidrottsminnet och varför?
OS i Sydney alla kategorier. Rent idrottsligt så är det när jag tog mig till OS final innför 110.000 människor på Stadium of light. Känslan när jag gick i mål är obeskrivlig, jag sprang som i trans.
Annars så var stämningen i truppen och sammanhållningen underbar. Jag minns bl.a. att min träningskompis Peter Häggström (längdhoppare) tvingades äta handbollsspray efter att han förlorat ett vad med slangen:)!
Efter att man hade tävlat klart så samlades aktiva och fans på ett ställe som hette/heter O´Reilleys och där var det sjöslag varje kväll kan jag lova. Bland annat så hade Jag och JO Waldner en sådan där dödspolare kväll där efter några järn för mycket om man säger så:)! Sen kommer jag ihåg när Ljungberg hade tagit guld i brottningen och han kom in på stället, blev uppburen på ett bord varav vi sjöng en ramsa som jag tror gick på följande sätt "Micke Ljungberg är den bästa heja heja heja sverige" för honom i minst en halvtimme medan han dansade med en cowboyhatt och en champagneflaska i näven, det är goa minnen det:)!
(C)Micke Kå
Tackar Robert för svaren och önskar honom lycka till i framtiden
mitt stora mål handlar om självförverkligande, att nå min fulla potential som häcklöpare och då menar jag på 110 m häck. Målet är att springa på under 13.30s.
Kå: Hur ser din träning ut idag, samma som tidigare?
Jag tränar mycket mer kvalitativt idag jämfört med när jag var lite yngre. Detta för att jag har en mycket bra träningsgrund att stå på och när man blir äldre så tål inte kroppen lika mycket träning (med skador) så därför försöker jag effektivisera träningen istället. Jag tränar lika hårt som innan men på ett annat sätt helt enkelt!
Kå: Vet du som skiljer träningen åt från oss i Sverige mot Ryssland, USA och Kina?
Jag har tränat med några av de bästa amerikanska friidrottarna och den ända skillnaden är att de inte behöver köra lika mycket styrka som oss i europa! Deras genetik ger dem ett försprång som vi européer måste kompensera med max och explosiv styrka.
Sen tror jag att de tokdopar sig i de länderna. Tyvärr så ligger det djupt rotat i deras idrottskultur!
Kå: Du har varit nära toppen, vad krävs för att nå ända fram?
Passion och full hängivelse till uppgiften!
Kå: Bästa friidrottsminnet och varför?
OS i Sydney alla kategorier. Rent idrottsligt så är det när jag tog mig till OS final innför 110.000 människor på Stadium of light. Känslan när jag gick i mål är obeskrivlig, jag sprang som i trans.
Annars så var stämningen i truppen och sammanhållningen underbar. Jag minns bl.a. att min träningskompis Peter Häggström (längdhoppare) tvingades äta handbollsspray efter att han förlorat ett vad med slangen:)!
Efter att man hade tävlat klart så samlades aktiva och fans på ett ställe som hette/heter O´Reilleys och där var det sjöslag varje kväll kan jag lova. Bland annat så hade Jag och JO Waldner en sådan där dödspolare kväll där efter några järn för mycket om man säger så:)! Sen kommer jag ihåg när Ljungberg hade tagit guld i brottningen och han kom in på stället, blev uppburen på ett bord varav vi sjöng en ramsa som jag tror gick på följande sätt "Micke Ljungberg är den bästa heja heja heja sverige" för honom i minst en halvtimme medan han dansade med en cowboyhatt och en champagneflaska i näven, det är goa minnen det:)!
(C)Micke Kå
Tackar Robert för svaren och önskar honom lycka till i framtiden
